Hur kan man bara vilja bo kvar inne i magen där det är mörkt och trångt?! Nog för att det säkert är varmt, gosigt och tryggt därinne! Men kanske kunde det bli lika mysigt på utsidan om man bara ville komma UT!!! Hade luriga förvärkar en stund igårkväll, men sen blidde det inget mer... Och inatt tog den härliga förkylningen sig en ny vändning och jag är åter lite mer risig än tidigare. Sover dessutom dåligt, så idag tog jag och Novan varsin lååång slummer på tre resp fyra timmar. Så nu känns det ok igen iaf.Nya tag imorrn med att försöka få ut lillen, men för var dag som går så kommer vi allt närmre det utsatta snittdatumet... Jag försöker att inte tänka så mkt på det, men det är svårt.
Tack familj och alla vänner för goa sms och peppande samtal! Det värmer!
.:kramar till er alla:.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar